Moby Dick

Herman Mellville skrev den långa boken Moby-Dick; eller Valen 1850, då romantiken klingade av och symbolismen var på frammarsch. Den blev inte väl mottagen och det är först i modern tid som man börjat se på boken som ett mästerverk. Mellville själv hade varit ute på havet och fångat val och hans ambition med boken verkar vara mer än att berätta en historia. Det finns flera episoder i boken som beskriver valfångarnas vardag och diskuterar valens anatomi och användningsområden. Man kan alltså se att Mellville också vill undervisa oss i varför valfångst är så viktigt. I några utgåvor har han även lagt till ett långt förord med litterära citat om valar (se Project Gutenbergs e-text om du är intresserad av detta).
För oss som lever på 2000-talet är namnen inte lika symbolltyngda som de var på 1800-talet. Några är nämligen hämtade från Gamla Testamentet och betyder lite för oss sekulariserade människor. Ishmael, Ahab och Elija är namn som har en historia bakom sig. Huruvida vi ska tolka deras namn utifrån detta går att diskutera. Elija ska vi nog ta bokstavligt (han var en profet i GT), men både Ishmael och Ahab är lite tvetydiga.
Tvetydigheten fortsätter i form av Moby Dick. Den vita valen kan ges olika tolkningsförslag, precis som en symbol ska vara. Över lag är boken väldigt öppen för tolkningar och har väldigt många teman. Några kan knytas samman, medan andra måste stå för sig själva.
Som helhet blir Moby Dick en metafysisk lärobok, samtidigt som helt faktiska uppgifter presenteras blandas det diskussioner om själen, Guds vilja och magi.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0