kingtobby

Apor är alltid roliga

Sherlock Holmes

Sherlock Holms enligt vad jag sett av serien avsnitt 2:



Sherlock är en ensamvarg då han inte har något vidare socialt sällskap bortsett från Watson som han inte behandlar särskilt väl. Han bortser från vad Watson säger, lyssnar inte och pratar bara om det han själv är intresserad av dvs att lösa mysterier.

Jag kan tänka att Sherlock är den som blev mobbad. Eller han blev inte mobbad som liten utan han var den som var utanför men som inte hade något emot det. Någon sorts social "rubbning" lider han av helt klart. Jag har hört att han spelar fiol för sig själv och röker på. Det kan vara därför han har blivit som han blivit? Knarket har påverkat hans hjärna? Och så en väldig vilja att inte bry sig om vad de andra gör utan baraköra sitt race. Kanske det kan vara så också att han är van vid att ha gjort allting på egen hand hela sitt liv, i skolan och hemma och överallt (inga curlingföräldrar inte, snarare några som antingen pushade honom och drev honom till vansinne eller lät honom sitta på sitt rum och vara ifred, eller så skämdes de för hans udda egenheter och lämnade honom på gatan??) Vad jag skulle komma fram till var att hans ständiga vana och vilja att göra allt ensam gör att han stöter bort Watson, stänga ute Watson från fallet etc. Men han vill samtidigt ha Watson där. För Watson är den enda han har. Och Sherlock är uppenbarligen en dålig förlorare (se bara på när han inte berättade hur han blev överfallen i lägenheten!)Därför vill han ha kvar Watson. För han kan inte med att förlora honom.

Sherlock Holmes är en mycket envis typ av person, när han väl har hittat ett sätt att lösa något på så följer han den utan att stanna för något annat. Svaret är det viktiga, även om man trampar på några tår för att få fram det.

Han verkar som en typ av människa som jobbar ensam, men det är inte alltid han har tid till det. Alltså har han Watson till hjälp när han behöver titta igenom dokument eller något liknande, men när han väl är ute på fältet så tar han sina egna beslut och Watson får följa efter till bästa förmåga. Att Sherlock egentligen bara behöver en enda partner gör att han endast har några få bekantskap med arbetsgivare och liknande, han känner sig aldrig ensam eftersom Watson alltid är där med honom, både som vän och som kollega.

Watson är en extremt viktig person, det är genom honom som man får ett perspektiv på Sherlock Holmes. Men han hjälper också till med att förstärka Sherlocks roll. Han är där för att man konstant ska få jämföra Sherlock Holmes med en normal människa såsom Watson, detta förstäker Sherlocks roll och får honom att verka ännu mer intelligent, mystisk och unik. Detta gör dock att Watson får rollen som den komiska och smått dumma medhjälparen.

Sen har vi polisens roll, man kan tänka sig att polisen hade en mycket mer limiterad palett av brottslösande medel än vad poliserna har idag. Detta gjorde analysering till en mycket mer användbar metod, precis det som Sherlock Holmes var bäst på. Och precis som Watsons roll i historierna så förstäker det Sherlocks egenskaper. Man tänker på Sherlock som en ensam man som är bättre på att lösa brott än poliserna själva.

Det är svårt att se hur Sherlock skulle passa in i dagens samhälle. Men på slutet av 1800-talet, då glödlampan precis hade uppfunnits, så har hans icke-materiella slutledningsförmågor en mycket större roll än vad de skulle ha haft i vår tid. Han ses av sin tid som en typ av superhjälte, även om han inte har de stereotypiska dragen som en superhjälte normalt har. Han blir något som är mer än en människa.

Vad är det som driver Sherlock? Varför är mysterierna så viktiga?

På det sätt som Sherlock uppträder gentemot polisen kan man se hintar om att han skulle tycka att polisen är inkompetent, men han låter dem ändå ta åt sig äran av hans arbete hellre än att stå i rampljuset själv.

Sherlock har en förmåga att utelämna saker vilket gör att Watson och andra karaktärer ofta är förvirrade över vad som pågår. Watson är i mina ögon som Sherlocks assistent vars funktion är att förklara Sherlocks udda beteende. Watson förtydligar skillnaden mellan en "normal" människa och Sherlock.

Sherlocks metoder för att lösa brott är tämligen annorlunda. Man kan inte annat än beundra hans förmåga att snabbt lägga märke till detaljer och dra slutsatser. När Sherlock tar på sig ett fall blir han som besatt, han står inte ut med tanken på att inte veta svaret tror jag. Sherlocks kroppsspråk och hur han talar tycker jag tydligt visar att han har någon form av socialt handikapp. Även om hans sociala kompetens brister är det ingen som slår Sherlock när det kommer till att lösa brott.

Som jag skrev i mitt inlägg, och som Cecilia ser på samma sätt, så ser vi alltså båda att han mysterierna är viktiga därför att han inte vill misslyckas med dem. Han vill bevisa sig själv och tycker det är pinsamt om han skulle misslyckas. Ja, som jag sa: han tävlar och är en dålig förlorare. F



Frågan jag tycker är intressant om vi ställde i och med att han är en dålig förlorare är:



Är han även en dålig vinnare?

Kom och tänka på innan jag skrev föregående inlägg att temat påminner om kriminalserien Numbers. Där är det ett matematiskt geni som hjälper sin bror och broderns kriminalkollegor att lösa mord, med hjälp av överavancerad matte.. Vet inte om han har samma sociala svårhet som Sherlock men lite samma grej: ett geni som löser ett brott på ett sätt som de andra inte fattar.

Om man studerar Sherlock holms beteende kan man med enkelhet se att han har ett socialt handikapp men det är inget som hindra honom från att lösa sina fall på sitt sätt. SH stänger ute alla i sin omgivning till och med sin egen familj (med tanke på hans bror är hans fiende) eftersom han är gift med sitt jobb och har inte tid med folk som vill bli vän med han. Och det är där Watson kommer in som man kan tror blir hans vän med jag ser det mer som en person som är lik SH med hans sätt att stänga ute människor men är ändå så olik SH. Jag skulle tänka mig att SH accepterar Watson i sin närhet för att han inte kräver något av honom ingen vänskap eller något liknade. Det känns mer som dem är något man inte kan nudda på det bara finns något där mellan dem som funkar så bra tillsammans. Man kan tex. se den stora skillnaden på hur SH ser på polisen och Watson. Polisen kräver mer av han och vill tygla honom så att dem kan ha koll på han. Medan SH vägrar acceptera det och stöter bort dem ännu mer.



Och tanke på Klaras fråga ”är han en dålig vinnare”. Jag tror han löser fallen för att må bra själv och inte direkt skryta med det. Efter han löste fallet i avsnitt 1 så var det ingen stor grej för honom han kunde säkert lika bra hoppat in i ett annat fall känns det som.

Bra iakttagelse, Klara. Frågan går ut till alla: Finns det någon annan karaktär som påminner om Sherlock Holmes?

Patrick Jane i The mentalist tycker jag kan påminna om Sherlock Holms. Han går efter sina egna regler och följer oftast inte polisen som han jobbar för även om dem försöker få ha att lyssna på dem och följa deras regler. Och han har en extremt bra iakttagelse förmåga som han använder för att lösa kriminalgåtor. Och är väldigt själv ständig både i sig själv och arbetet.

Homes framställs till vis del, som Martin skrev en superhjälte. En som inte tar betalt eller uppmärksamheten för sina heroiska insatser till att förbättra samhället. Han jobbar på sätt och vis med polisen men samtidigt inte, han hjälper de även om de inte direkt kommer överens.

En hel del intellektuella människor har svårt att bete sig ”normalt” i sociala sammanhang vilket man kan kalla ett socialt handikapp, som Mathilda påpekar. Men det man också kan se på Holmes beteende är den här nervärderingen utav alla runt omkring honom hela tiden. Han är stroppig och snobbig och tycker att han är bättre än alla andra. Jag tror att anledningen till att han har svårt att vara social är för att han inte vet hur man är det. Han kan ju prata men han ser alltid ner på alla som inte är lika smarta som han och vet därför inte hur man ska få en relation med någon. Men jag tror ändå att han vill vara omtyckt och ha vänner det är bara enklare att stötta bort folk än att faktiskt försöka ha en relation. Dessutom tror jag att han är paranoid och har svårt att lita på folk.

Det finns många brittiska kriminalserier där huvudpersonen är en smart kommissarie med en inte lika smart medhjälpare såsom Morden i Midsommer och Kommissarie Morse. Morse kanske är mest lik, just pga. att han är en bitter man som för det mesta bara stänger ute folk, men han är ändå inte lika elak som Holmes framställs. Sedan har vi Agatha Christie som också använder sig utav smarta huvudroller såsom Miss Marple och Poirot. Men skillnaden är att i hennes historier finns det fler biroller som hjälper huvudrollen. Dessutom är hennes karaktärer mycket snällare och ”normalare” än Holmes. Men det kanske är så att vi försöker göra dessa karaktärer som påminner om Holmes mer ”normala” kanske en modernisering utav karaktären. Kanske inte i själva serien Sherlock men i t.ex. The Mentalist, Patrick Jane. Även om han är smart och kommer på konstiga idéer för att lösa fall är han inte den snorkiga, snobbiga och elaka Holmes utan som de flesta. Han är kanske inte helt ”normal”, vad normal nu än är.

Men jag tror att drivkraften bakom Holmes heroiska insatser handlar om att han tycker det är roligt, han tycker det är roligt att lösa en mordgåta. Vem tycker inte det är roligt med mordgåtor? inte mord förstås men själva gåtan, den får en att tänka. Han vill komma fram till sanningen och han vet att han kan, det är hans talang. Han kan inte sitta och vänta på att någon annan löser det utan han vill vara säker på det själv och om han har påbörjat något kan han inte sluta tänka på det. Då blir han snarare besatt av att hitta mördaren.

Jag och Ida är helt överens om att det är engagemanget som driver honom. Men vad driver engagemanget? Vad driver drivkraftern? Vad tänder gnistan som får motorn att starta och därmed bilen Sherlock kör, i ullning? Om vi ska prata bildspråk:P

Jag vet inte om jag sagt det förut men har kommit på att jag tycker att en karaktär som motsvarar Sherlock Holmes i vårt nutida samhälle ju är dr House. Han löser mysterier och fall, men är vresig och ensamvarg och beter sig mot folk som man inte ska bete sig och är mer än lagom fräck mot andra. Men han kommer alltid på lösningar. Har han fel har han fel för att bevisa det. Och när han vet att han har rätt gör han allt för att bevisa detta, vilket kan gå ut över de andra, men allt slutar lyckligt då fallet löses.